Lösningar


JR ©  Dagsdesigner ®

Klev tillbaka och återfick sin hälsa


Ångestattackerna fick honom att inse att han blev sjuk av att vara mellanchef med personlansvar. Problemet var att han var son till företagets ägare och förväntades vilja klättra,  inte ta två steg tillbaka. Han tog mediciner mot depression men blev bara sjukare tills han gav upp ambitionerna, som egentligen inte var hans egna, utan hans fars, ägarens.


Efter mycket om och men fick han en lägre befattning där han tog hand om företagets maskiner och slapp personalansvar. Något som passade honom .


Det hade tagit honom ett årtionde att gradvis bli allvarligt sjuk.

Och det tog år att gradvis återhämta sig, väl medveten om att han var stresskänslig, men det fungerade när han respekterade sina gränser. På så vis fick han ett trevligare liv och hälsan åter.

Blev först förbannad, sedan frisk pensionär


Hon hade nästan aldrig varit sjuk. Men nu när hon var 62 år gick det inte längre.


Hon var sjukskriven med förslitningsskador i båda armarna efter att ha jobbat 40 år i en fabrik. Arbetsgivaren, som outsourcade fabriken, påstod att det inte alls var säkert att hennes sjukdom var arbetsrelaterad.


Men en medicinsk undersökning visade att skadan bortom alla tvivel var relaterad till de monotona fysiska arbetsuppgifter hon haft i så många år. Den annars lugna kvinnan som varit lönsam i fabriken i fyrtio år blev först ledsen och därefter förbannad.  Hon krävde 2 års avgångsvederlag som svar på försöket att föneka den verkliga orsaken till hennes skador.


Med hjälp av sina vänner, som var många, läkare och utomstående, blev det bra. Efter att hennes sjukskrivningsperiod tog slut fick hon sitt avgångsvederlag och gick två år senare i pension, 64 år gammal.


Hon var utsliten i arbetslivet, men i övrigt på gott humör.  Genom att hävda och kräva sin rätt, få stöd av vänner och utomstående och minska sina utgifter klarade hon av att ta tillvara både sin hälsa och sin ekonomi.


"Tack vare stödet från mina vänner har det gått bra, och jag kan få några år då jag kan njuta av att vara pensionär. Jag har gjort mitt i arbetslivet och mer än så."

Tog chansen och blev lyckligt omplacerad



En utåtriktad kvinnlig projektledare på ett storföretag var visstidsanställd  med mycket liv och rörelse. Hon stormtrivdes, och hade bra kontakt också med sina kollegor.


När projektet var framgångsrikt i hamn erbjöds hon en fast tjänst  som innebar att hon satt på en stol i ett rum och kalkylerade från morgon till kväll. Fika fick hon göra ensam.


Hon hade en vänlig chef som hon sällan träffade men var glad för att hon fått fast anställning. Men hon trivdes inte. Detta ville hon dock inte säga,  hon ville ju inte verka otacksam. Hon klarade även det nya jobbet galant, men var understimulerad. Mådde dåligt. Efter ett år blev hon korttidssjukskriven allt oftare.


Chefen förstod att något var fel men kunde inte första vad. En rehab.konsult fick i uppdrag att undersöka saken.


Kvinnan berättade efter en stund hur det låg till. För att bekräfta vad kvinnan sagt gjordes ett antal tester som visade en usel matchning mellan kvinnans många kvaliteter och tjänsten ifråga.


Dessa resultat presenterades för hennes vänlige chef, som bad om ursäkt för att han inte insett detta tidigare. På bara några veckor hittade han och kvinnan en tjänst som passade henne och liknade hennes tidigare arbete som projektledare. Kvinnans trivdes utmärkt och chefen blev också mycket nöjd.


Ytterligare två fall av vantrivsel på grund av dålig överensstämmelse mellan arbetsuppgifter och personlighet identifierades och resulterade i omplaceringar och betydligt nöjdare och friskare personal. 


Skolans populäraste lärare gick i pension och slapp bli sjuk


61 år gammal, nu var han trött och hade tappat lusten.  Fortsatte han skulle han bli sjuk, så som flera yngre kollegor redan var. Han hade tyckt så mycket om eleverna och han var fortfarande skolans mest uppskattade lärare, nu var det tid att dra sig tillbaka.


Men hade han råd?


Ett ganska förmånligt pensionsavtal gjorde att han vågade gå i pension året därpå. Han flyttade till en mindre bostad och fick krafter och glädje tillbaka, så han hoppade in som uppskattad vikarie då och då på sin gamla arbetsplats.  Han var nöjd med att han gått i pension och fått det så bra.


Många av de heltidsarbetaqnde kollegorna däremot, även de som var betydligt yngre, var ofta sjukskrivna. Själv kände han sig flera år yngre när han nu fick tid att umgås med barnbarn och ägna sig åt sina många intressen i lugn och ro.


Vad är utmattningssyndromets budskap?

Familjeliv istället för arbetsliv



Hon var en sportig 28 årig kvinna som fallit av en häst och fått en allvarlig skallskada. Situationen som sjukpensionär var inte munter. Hon var allvarligt nedstämd. Hennes arbetsförmåga var kanske, i bästa fall, 2 timmar per dag, längre orkade hon inte koncentrera sig, sedan var alla krafter förbrukade. Men hon ville gärna komma ut, träffa folk. Hon var studiebegåvad och hade 1.7 på högskoleprovet.


I ett samtal framkom det att hon var sambo och trivdes bra med sin pojkvän, att hon önskade ha familj och barn, men hon led av att inte ha ett socialt alibi. Av att vara diffust ifrågasatt. Sjukpensionär har ingen vidare hög status, ens identitet måste ligga i något annat om man ska må bra och ha en dräglig status.


Efter en tid kom hon fram till att vara mamma och "hemmafru" skulle vara meningsfullt. Och görbart.  När hon kombinerade detta med självstudier fick hon ett tilltalande socialt alibi, som hon kände ett behov av att ha gentemot omvärldens frågor om varför hon inte arbetade. Att uppriktigt kunna säga att hon ägnade sig åt studier, konstnärligt skapande och nu satsade på att bli förälder tyckte hon kändes bra.  Hon hade skaffat sig ett fungerande socialt alibi.



Hittade jobb i en ny bransch



Hon hade varit brevbärare i femton år men var så påverkad av sitt alltmer stressiga jobb att hon fick ångestattacker när hon såg en gul brevlåda, tålde inte åsynen av dem. Då går det inte att vara brevbärare. Att återgå till detta jobb var uteslutet.


Hon fick en praktikplats i en sportaffär och trivdes utmärkt både med kunder och kollegor. Hennes allvarliga stressymptom försvann gradvis och hon hittade en miljö och ett yrke där hon trivdes.

Hon sa upp sig från sitt jobb som brevbärare och började i sportaffären på deltid..


Har man inget nytt att gå till är det svårt att släppa greppet om det gamla även när det är dåligt. Hennes panikångest hjälpte henne att ta det svåra steget och att hon sedan hittade en ny bransch där hon trivdes gjorde att hon återhämtade sig genom en återgång till ett nytt jobb med trevliga arbetskamrater.

Ung tänkande kvinna i fel yrke valde att studera


Generellt vantrivdes personalen, ju mer desto mer tänkande de var. Och denna unga kvinna tänkte en hel del.


Hon gick ner till 75 % för att orka att lägga upp en överlevnadsstrategi och slippa bli sjuk. Hon fick då tid till sådant som gör livet värt att leva och mådde mycket bättre. Förstod att hon behövde ytterliggare en utbildning för att få ett meningsfullt jobb. Och därmed undvika att bli sjuk på grund av meningslöshet, vilket  hon skulle bli om hon fortsatte på sin arbetsplats.


Genom att jobba extra på helger kunde hon minska studielånen och slutföra sina femåriga studier och få ett jobb hon nu trivs med. 


Hon hoppas kunna gå ner i arbetstid framöver då lönen är god och hon önskar kunna ägna sig å andra intressen som får henne att må riktigt bra. Hon är mycket nöjd med att dessa mål är möjliga att uppnå . I hennes fall lönade studierna sig definitivt. Så pass att hon fick råd att flytta från stadens oro till en landsbygd.

Tre företag, två hjärtinfarkter och ett års omorientering


Han hade tre mobiler, en till varje företag, och när de ringde samtidigt skrattade han åt cirkusen. Han var ovanligt stresstålig och jobbade nästan jämt. Efter den andra hjärtinfarkten sa läkaren att han varit mycket nära att dö. Fortsatte han som förut trodde läkaren inte han skulle överleva näst infarkt. Företagaren blev rädd, hade fru och barn han älskade och var bara fyrtio år. Han sålde sina företag och började promenera längs havet ett par timmar varje dag under ett års tid. Det mådde han bra av. Han pratade med en vän han hade förtroende för och insåg att han måste hitta ett nytt sätt att försörja sig på som var hälsosamt. Han trivdes utomordentligt med att tillbringa sin tid utomhus och började praktisera i en trädgårdsfirma. Lärde sig jobbet snabbt och efter ett par år hade han en egen firma och gjorde jobben själv, han trivdes med sitt nya liv. Men var noga med att firman inte växte för mycket, för han ville inte tappa kontrollen över sin tillvaro en gång till. Hans enda bekymmer var att efterfrågan på hans arbete var så stor, men lärde sig att säga nej till uppdrag för sin hälsas skull. Detta innebär att han lever och mår bra.


Sa upp sig och började studera


Destruktiva egenskaper premierades medan bra bestraffades. Detta stod han ut med i flera år eftersom det fanns en del goda arbetskamrater och han kunde tolka sitt uppdrag som tjänsteman på ett mänskligt sätt.


När sommaren kom var han vanligtvis deprimerad och oerhört trött på årets ackumulerade dumheter. Men han fick tillbaka livslusten och krafterna under sin sommarledighet varje år. Med åren blev det dock flera korta sjuksskrivningar under vinterhalvåret för att han skulle orka med den sjuka arbetsmiljön. Arbetsdagarna kännetecknades av vantrivsel. Helgerna gick till återhämtning.


Faktumet att de flesta på arbetsplatsen mådde alarmerande dåligt kunde företagshälsovården bekräfta. Han märkte under sina sjukskrivningar att den dagliga väldiga trötthet han annars kände försvann när han fick vila upp sig, simma och promenera, han kom då i god form.


Dessvärre gick det lika fort att tappa välbefinnandet när han återgick i tjänst. Nedstämdheten och den djupa tröttheten var klart arbetsrelaterad.


Han sökte nya jobb men fick inget och bestämde sig till slut för att säga upp sig och börja studera eftersom fortsatt anställning inte längre var möjlig om han skulle vara frisk. Han riskerade att bli allvarligt sjuk både fysiskt och fysiskt så han sa up sig. Studierna var mycket välgörande. Vantrivseln var borta.. Och han trivdes utmärkt med sina dagar. Att studera var för honom en väg från en sjuk miljö till en hälsosam.

Niklas Nygren, överläkare i psykiatri, har berättat om hur det gick till när han utvecklade sitt utmattningssyndrom här.


"När jag tänker tillbaka på hur mitt liv såg ut innan jag blev sjukskriven, så inser jag att jag aldrig vilade."


Niklas Nygrens situation och den prestationskultur vi lever i producerar oundvikligt ohälsa om man inte vilar tillräckligt.


Du kan läsa Niklas suveräna texter här på hans blogg.