Intervju med Alf Hornborg

Nyliberalismen är en global religion  - och en obeboelig planet ett tänkbart resultat



Jan Rydberg intervjuar Alf Hornborg, professor i humanekologi vid  Lunds universitet.


Voltaire driver i sitt mästerverk Candide med filosofen Leibnitz genom karaktären Pangloss som med fanatisk optimism hävdade ”att allt är inrättat till det bästa i denna

den bästa av alla tänkbara världar.”


I essän Det vansinniga BUSINESS AS USUAL skriver Alf Hornborg att han följt den bortgångne hälsoforskaren Hans Roslings uppmaning i boken Factfulness, att vi ska bekanta oss med perspektiv som är motsatta våra egna, och därför studerat hur de »nya optimisterna« ser på världen, de som vill få oss förstå att världen blir bättre och bättre.


Och Alf Hornborg ställer en fråga:"Rosling, Pinker, Norberg och andra nyliberala optimister tänker sig att tillväxt och teknikutveckling är bra för miljön, snarare än en destruktiv kraft. Ju högre BNP, desto bättre för miljön. Men tänk om det är precis tvärtom? Tänk om det är just drivkrafterna bakom människans framsteg som samtidigt gör oss så sårbara?"


Vad är den värsta överhängande risken med nyliberalismens optimistiska tro?


– Vår civilisations sammanbrott p.g.a. miljö- och finanskriser, kanske t.o.m. en obeboelig planet och mänsklighetens utrotning.


Är nyliberalismen en global religion?

– Ja.


Vilka är dess främsta bud?

– Du skall vara effektiv. Du skall förvalta ditt pund.



Hur behandlas de icke troende?

– Med tystnad.


Finns det några gränser för hur mycket makt/resurser som kan samlas hos några få?


– Nej.


Hur förhåller sig marknaden till demokrati?


– Den är överordnad demokrati.


Vilka centrala humanistiska värderingar anser du kapitalismen strider mot?


– Rättvisa, solidaritet, mänskliga rättigheter, allas lika värde, den gyllene regeln...



Hur legitimerar de rika sin makt?


– Det är "deras" pengar.



Vilken självbild har de rika?


– De uppfattar sig själva som framgångsrika och som samhällets pelare.



Tror miljardärer att de är mänsklighetens välgörare som skapar välstånd till alla?


– De verkar tro så, att döma av Bill Gates och andra "filantroper".


Vilka individuella mänskliga egenskaper anser du vårt nuvarande ekonomiska system belönar och bestraffar mest?


– Jag brukar konstatera att modernitetens - marknadens - logik är att premiera de varor, begrepp och personer som är minst beroende av specifika, konkreta sammanhang.Det är "avkontextualiserade" företeelser och människor som expanderar på de kontextbundnas bekostnad. Dessa kulturella selektionsprocesser formas av allsyftespengarnas logik men är lika obönhörliga som det naturliga urvalet i biologisk evolution .Alltså: Det som sprider

sig är det som är minst beroende av sammanhang.


Vad menar du med "allsyftespengarnas logik"?


– Med "allsyftespengar" avses general-purpose money, alltså pengar som kan bytas mot i stort sett vad som helst, vilket gör alla värden utbytbara. Motsatsen är special-purpose money, som bara kan användas inom vissa utbytessfärer.


Empati, vänlighet och självständigt tänkande förefaller mig ofta omöjliggöra karriär.

Vad säger du Alf om detta påstående?


– Nja, det finns ju olika yrkeskulturer där olika egenskaper premieras. Empati och vänlighet är nog t.ex. en förutsättning för att arbeta med människor (t.ex. i vården), medan självständigt tänkande belönas inom forskning.




Intervjuare: Jan Rydberg.