Depression

Att vara deprimerad är normalt

men så har det inte alltid varit. När människor levde ett enkelt liv utomhus i jämlika jägar -och samlarsamhällen var depressioner ytterst ovanliga. Så sent som förr 100 år sedan uppfyllde bara 1 % av befolkningen någon gång under sitt liv kriterierna för depression. Övergången från jordbruk till industrisamhälle höjde siffrorna.  Idag räknar man med att 25 % av kvinnorna och 10 % av männen uppfyller kriterierna på egentlig depression någon gång under sitt liv, enligt psykolog Lars Ström i Handbok för oglada. Gångna tiders aktiva utomhusvistelse, lugnare tempo och gemenskap var en buffert mot stress, men det moderna samhällets stillasittande med ökande artificiella stimuli medför att den psykiska ohälsan ökar.  Ökad maktlöshet och rädsla bland anställda tar sig uttryck i grav funktionell dumhet och att människor blir deprimerade på grund av en absurd psykosocial arbetsmiljö. Se Myrans dilemma.


Hälsa handlar om att ha makt över sin vardag




En klassisk engelsk studie visar att hälsan i en befolkning varierar med vilken social position individen har. I princip blir den som är  underordnad sjuk och dör i förtid medan den överordnade lever längre. 


Hälsan på gruppnivå förbättras med varje steg uppåt i en social hierarki du befinner dig. Robert Sapolskys stressforskning visar samma sak, hiearkier är dåliga för hälsan på kollektiv nivå och du kan vanligtvis avläsa en individs sociala position  genom att analysera indvidens stressnivå.



Ju lägre ner vi befinner oss i hierarkierna, desto högre stressnivå och ohälsa. Är vi förtryckta av vår chef eller mobbade i andra relationer och saknar makt att ta oss ur relationen eller skapa maktbalans löper vi stor risk att bli sjuka.


Att vara underordnad och känna  maktlöshet gör både människor och djur sjuka.


Men har vi gott om socialt stöd och tillbringar tid med vänner minskar stressnivåerna rejält.


Vänskap kan kompensera för bristande makt. Vi mår bättre och livets utmaningar är betydligt lättare att klara av när vi har vänner.

Ökade maktklyftor avspeglas i ökad kollektiv psykiska ohälsa. På strukturella problem samhället inte klarar av får individen söka individuella lösningar.  Några av de  viktigaste hälsofaktorerna brukar vara just  goda relationer, egenmakt och att vara utomhus.



"Idag har vi ojämlika arbetsförhållande, ökande klyftor, fattigdom och segregering. De som har yrken med mindre tendens till depression är de som fattar egna beslut än de som måste följa instruktioner från chefer. De som är mer priviligierade mår alltså bättre."


Ju mer vardagsmakt desto lägre stressnivå.

Tankar och känslor på en promenad brukar pigga upp och vara bättre än inomhustankar.



Om du är deprimerad är du långt ifrån ensam.   

En ung kvinna berättar att på hennes gymnasieskola tycks de flesta må dåligt men de vågar i alla fall tala om det. Det avdramatiserar saken rejält. Och det kan vara befriande. 


I gångna tider var fysiska sjukdomar vanligast, men nu  dominerar psykiska. Säkert har det med stressande hierarkier, den orättvisa resursfördelningen och skillnaderna i makt i vardagen att göra., Ju mer egenmakt vi har, desto större chans att må bra. Vänskap är suveränt för välbefinnandet.



En studerande berättar att på hans utbildning, som sker i en mycket vacker natur i landsbygden, har 90 % av kursarna som kommer från storstäder lidit av nedstämdhet eller depression men deltagarna tycks nu samtliga må bra eftersom de har roligt tillsammans, ägnar sig åt studier de är genuint intresserade av och är utomhus flera timmar varje dag. Så det är, som Lars Ström framhåller i Handbok för oglada, normalt att vara deprimerad. Men under rätt betingelser, när man ägnar tid åt saker man mår bra av, kan man må väldigt mycket bättre.



Eftersom depression håller på att bli den största sjukdomen globalt skrivs det mer i media och kunskapsnivån ökar. Samtidigt är det inte bara kunskap utan ändrade livsbetingelser, tex mer egenmakt, och mänskligare relationer, som framförallt behövs.


Vore det så att teoretisk kunskap om hälsa var  en avgörande faktor skulle läkare och stressforskare må mycket bättre och leva längre än andra grupper men så är inte fallet. Att ha verklig makt och tid i vardagen att göra sådant man mår bra av spelar mycket större roll än teoretisk kunskap.


White hall studien på människor, Spaolskys studier på babianer och skam -ekonomi modellen visar samma sak, ju större klyftor i maktfördelning, desto större klyftor i hälsa.


Amygdala reagerar direkt på orättvisa.

 

"När forskare undersökte vad som händer i hjärnan vid orättvisa fick de en omedelbar reaktion i Amygdala. Man gjorde försök genom att dela upp pengar mellan två personer och man fann att ojämn fördelning av pengarna skapade en reaktion i Amygdala, även hos den som fick mycket pengar. Men när man delade lika kom ingen reaktion alls. Med andra ord så mår alla bra av rättvisa och jämlikhet."