Egennmakt mot stress

Stressad, pressad eller nöjd?   JR© Dagsdesigner ®


Allt fler unga, och även äldre lönearbetare, är så pressade

i sin vardag att de blir sjuka. Sömnstörningar och nedsatt motståndskraft innebär att psykiska sjukdomar, framförallt depressioner, ökar globalt.

Att 20 % av alla chefer är psykopater visar hur destruktivt samhället är.


Ju mer egenmakt vi har över situationen vi befinner oss i, desto bättre hälsa. Att vara underlydande och rädd gör människor sjuka, stressade, rädda, konformistiska, lydiga.


Den som är kapten över sin dag kan må bra.


Att erövra denna vardagsmakt har blivit svårare.

Det viktigaste resultatet från hälsopsykologisk forskning är att välbefinnande föregår framgång.


Är vi i balans fysiskt och psykiskt och mår så pass bra att vi har god tillgång till våra inre resurser ökar chanserna rejält att lyckas med relationer, hälsa och målinriktad handling.


Sedan länge upplever många att välbefinnande är förbjudet när man är lönearbetslös eller sjukskriven, att skammen gör sig påmind, men just i utsatta situationer behöver vi ha tillgång till vår styrka som allra mest.


Lägger vi oss ikväll nöjda med dagen som varit har vi  lyckats som dagsdesigner.



Arbete kan definieras som målinriktad handling.


Som dagsdesigner består arbetet i att leva väl.


Idag.



         Välbefinnande kontra utmattning


Personer med stressyndrom vet ofta vad de bör göra för att ta hand om sin hälsa men befinner sig i en situation som inte tillåter dem att göra detta, till exempel unga kvinnliga läkare.


Hur hamna i en vardag som ger utrymme till återhämtning och enkel glädje?  Avgörande på och utanför jobb är makt över sin situation.


Lediga dagar kan man ha makt över och skapa mening i.


Att vara dagsdesigner handlar om att njuta av livet så gott det går med tanke på omständigheterna i en ofta galen värld.


Detta att ha makt att bestämma över sin dag är frihet.


Utan denna makt är man inte fri.

   

 

Hur kan jag leva så att jag lägger mig ikväll och är uppriktigt nöjd med dagen som varit?

Det är frågan en dagsdesigner försöker besvara i handling.


För att vara dagsdesigner behövs tid som du kan ge ett meningsfullt innehåll. Stress skapar sjukdom. Glädje gör oss friska. Att själv bestämma över sin tid kan till och med göra att vi känner oss 8-10 år yngre. 


Målinriktad handling, arbete, kan vara utmärkt när det utgår från dina behov, utförs i din egen takt och är besjälat.


Men hur ofta är lönearbetet sådant?  Som dagsdesigner skapar du medvetet balans mellan självvald målinriktad handling, reflektion och vila.   


Det tar tid att etablera nya goda vanor varaktigt men belöningar i välbefinnande märks snabbt. Välbefinnandet är en effekt av att vi har tillräckliga möjligheter att ta väl vara på dagen.


Att vara dagsdesigner handlar mindre om att inse något nytt och mer om att ägna tid åt det vi redan egentligen vet är bra för oss. Idag. Syftet är att leva väl, känna mening, och välbefinnandet är en lycklig effekt därav.



Grunden för att återhämta sig som dagsdesigner är *promenader, vara utomhus


* Dagbok, uppmärksamma vad man mår riktigt bra av


* Vänskap  (kanske behöver man ibland först få kontakt med sig själv)


Unnar du dig på grund av internaliserad pliktmoral inte att må bra när du är ledig kan du se välbefinnande som en effekt av en plikt som är till nytta både för dig och andra.


God sömn, kost och meningsfulla relationer i lagom omfattning är grundläggande för vår hälsa. Vänskap och socialt stöd spelar en avgörande roll för välbefinnandet. Utan vänskap och socialt stöd blir vi deprimerade.


Tid att leva har blivit ett problem. En stor del befolkningen har för lite ledig tid för att hinna ta hand om sig själv medan andra har mer ledig tid än de klarar av att ge ett meningsfullt innehåll.


Att vara DD är inget lönearbete, däremot meningsfull målinriktad handling, något man med fördel kan ägna sig åt när man är sjukskriven, lönearbetslös, eller miljardär eller har en ledig dag.


De flesta människor har levt och kommer att leva i system vars myter om sig själv är mer eller mindre orimliga, men vedertagna. Psykisk ohälsa är ett resultat.


Själv har jag ägnat för mycket tid åt att kritisera vad jag upplever vara orättvisor och etablerad galenskap. Även om jag har rätt i min kritik tog den för mycket energi och sällan gav den ett positivt resultat.

Ofta stärks bara försvarsmekanismerna hos dem som representerar orättvisorna. Å andra sidan är litteratur och konst, även dagboksskrivande, ett ofta konstruktivt sätt att hantera sitt eget lidande.


Att ta vara på dagen har varit det som i praktiken gett mig resultat och nöjdhet. Living well is the best revenge.


Vad kan man göra för att hålla sig frisk? (Förutom att ta hand om sig och utveckla goda relationer)

Ett visst mått av självcensur behövs måhända som medborgare & anställd för att kunna stå ut med systemfel och fokusera på det som är görbart, det man själv kan påverka idag.

Frågan är hur självcensurerad man måste vara?


En arbetshäst behöver skygglappar för att inte bli för skrämd av sitt vidvinkelseende.

Fria hästar behöver inte skygglappar. Kulturen, inte naturen, gör mental avskärmning nödvändig.


Att ta vara på dagen är extra viktigt för oss med helhetstänkande. Ens energi läggs så gott det går på det som känns meningsfullt i det lilla, familj, vänner, intressen, eftersom samhällets galenskap är för stor att rå på.


Den som är systemtroende kan slippa bli deprimerad genom att tro på sin tids förskönande förklaringar, likt Voltaires Pangloss. Det är syftet med självcensur och andra försvarsmekanismer, att hålla humör och självbild uppe, undgå förtvivlan, bli accepterad av omgivningen och därmed öka livschanserna. Genom att ära konungen och Gud, det vill säga ha en positiv inställning till aktuella makthavarare, ökar vanligtvis chanserna kraftigt att bli framgångsrik, hålla sig frisk och bilda familj i den kultur man lever.  I Nordkorea såväl som i Sverige. Och eftersom vi är ett flockdjur som rangordnar varandra och samarbetar, bland annat för att uppnå gemensamma mål är det vanligvis oklokt att vara emot alla existerande hierarkier. I ett flygplan är det till exempel för det mesta utomordentligt bra att piloten har mer inflytande över flygturen än passagerarna, et cetera. Samtidigt ökar risken för maktmissbruk om man blint lyder destruktiva auktoriteter. Helt enkelt, om man inte tänker och känner självständigt hamnar man lätt i agenttillstånd eller funktionell dumhet.






De som ser dumheten börjar ibland tvivla på sig själv, tror att det är den egna synen det är fel på, eller underordnar sig gruppen medvetet trots att de inser att gruppen har fel, ungefär som respondenter i Ashs konformitetsexperiment.

Fullständig lydnad krävs om du ska klättra inom partiet konstaterar f.d  (m) riksdagsledamot Anne Marie Pålsson. Om partiledaren kräver det måste du till exempel delta i mobbing mot oliktänkande inom partiet. Partiledarna vill ha beroende okunniga ledamöter under sig som de kan kontrollera. Har du kunskap i ett ämne blir du lätt ett hot. Ledarskapsutbildningar är en miljardindustri  som predikar vilka fina egenskaper som utmärker cheferna. I verkligheten är det i en oroväckande grad allt oftare mobbarna som gör karriär och blir chefer, skadar dem som vågar opponera sig, förstör organisationer och till och med hela länder. Läs mer i Psychology Today.


Tills nu har stressen som följer på känslan av maktlöshet utlöst psykisk ohälsa och drabbat främst långtidsarbetslösa och sjukskrivna.


Försäkringskassan går ofta helt emot behandlande läkares medicinska utlåtande varpå patienten förlorar sin inkomst och blir ännu sjukare.  "Jag som psykiatriker har sett många av mina patienter försämras kraftigt av Försäkringskassans agerande."


Mellan 1975 och 2010 har ersättningarna i socialförsäkringsystemet totalt sjunkit med 50 %.

Tryggheten = socialförsäkringssystemet i Sverige raseras.


Irene Wennemo, socialförsäkringsutredare: – Vi har ofta bilden av att den svenska modellen är oerhört stark och oerhört mycket generösare än andra länder. Det kan man ju se nu att så är det inte längre.


Konkurrensen och rädslan i arbetslivet har ökat och de sjuka har skamgjorts.

Då systemet inte får ifrågasättas läggs ansvaret på de illamående.


Rädsla, överanpassning och kronisk funktionell dumhet är vardag för många anställda.


De som är satta att upprätthålla system som inte fungerar och har en hög grad av empati, vänlighet, öppenhet och dessutom är intellektuellt hederliga och inte är konformistiska eller auktoritetstroende blir sjuka av samvetsstress.


Har du inte förmåga att gå in i ett tillstånd av funktionell dumhet är du vanligtvis inte anställningsbar. Min lilla tes är att det är många av människans i traditionell mening sämsta egenskaper som gör henne anställningsbar och möjliggör karriär.



Nyliberalismens och globaliseringens välsignelser är inte upplevda av miljoner människor.

Ofta söks orsakerna till illamående hos den drabbade personalen även när det är uppenbart att det är situationen personen befinner sig i som är sjukdomsframkallande.


Glädjekällor, någon eller några att älska, vänner, bastu, vin, musik, litteratur, friluftsliv eller vad som ger en livslust, är nödvändigt för att få energi. Som ens dagar är, så är ens liv.


Är priset för framgång i arbetslivet ohälsa är frågan om det finns andra sätt att leva på?

Finns det andra sätt att organisera arbetslivet och resursfördelningen på?

Avgörande för att kunna skapa en bra situation är tid för återhämtning och vardagsmakt.


Många sjukskrivna och en del läkare säger att man måste vara frisk för att vara sjuk med tanke på situationens utsatthet. Ett stort antal läkare har själva varit utbrända. De läkare som i någon mån kan fortsätta arbeta efter en utbrändhet har vanligtvis en mycket djupare förståelse för vad patienterna behöver och hur de jagas.


Personer som ser till dina verkliga behov betyder  mycket.

 

Avgörande är dock att du själv ser till dina egna verkliga behov och gör sådant du mår bra av.  Kan man vara oberoende av stat och arbetsgivare är det ofta lättare att tillfriskna.

 

Lars Jacobsson, som är  överläkare och professor emeritus, skriver att  Försäkringskassan måste sluta jaga sjukskrivna.


Egenvård kan vara ett sätt att hitta en balans och skapa mening i sin tillvaro när kollektiva system raseras.


En hård linje mot de sjuka skapar mer sjukdom.



Den ökade psykiska ohälsan motsvaras av en motsvarande minskning av egenmakt och framtidstro de sista fyra årtiondena. Stress kryper ner i åldrarna och drabbar också  ungdomar. Var tredje sextonåring är kroniskt stressad. Problemen är strukturella. Men som individ får man hjälpa sig själv när välfärdsstaten inte längre levererar. Förlitar man sig på ett icke fungerande system blir man besviken,



Försäkringskassans uppdrag skapar sjukdom.


Handläggare beskriver en sjuk arbetsmiljö också för Försäkringskassans egen personal.

Här  och här.


Stressrelaterad ohälsa är en verkan av maktförhållanden och värderingar som präglar vår kultur. Det verkar som om tacksamhet, goda relationer och vanor utmärker människor med en hög grad av välbefinnande.

Det är en tid av förvirring, möjligheter och själslig censur. Få människor är nöjda med vad de har.  Många upplever en känsla av att läget är ohållbart, att det gamla mönstret inte längre fungerar. Historikern Yuval Noah Harari säger att de meningskapande myterna vi behöver tro på för att ha en gemensam bas inte längre är trovärdiga för väldigt många människor. I väntan på en trovärdig global berättelse verkar vi få vända oss inåt för att finna  välbefinnande.


En levande vardag, både i det inre och i det yttre, är nödvändig för att man ska må bra. En sjukskrivningsperiod är ett tillfälle att ge dagarna ett självvalt innehåll, förutsatt man kan tillåta sig själv, och förutsatt att omgivninge tillåter en, att må bra i lugn och ro.


Men vårt system tillåter inte så gärna att människor har det bra i lugn och ro.

Ledig tid är en lyx.




Tillräcklig egenmakt & ekonomi är nödvändigt. Små utgifter är en fördel, ibland ett måste. Promenader & utomsvistelse, liksom dagboksskrivande och läsning är källor till återhämtning som knappt kostar pengar men tar sin tid. Som dagsdesigner bygger man upp sin egen dag, sina egna rutiner och glädjeämnen och på så vis sin egenmakt. Det är ett sätt att skapa mening i det lilla. Själv lyckas jag inte ta bra vara på mina lediga dagar och lägga mig nöjd när jag inte har bra relationer med dem jag tycker om. Att ha klart bakåt, goda relationer, stärker välbefinnandet. Vänskap gör livet bättre, roligare och längre.


Stressproblematiken kan lära oss mycket om vad som är bra för hälsan. Och vad som inte är det. Det har sagts i en psykologiserande förklaring att utmattningsdepressionerna är resultat av otillfredsställande livsval och därmed individens ansvar. Det är ett sätt att resonera.


Individen får alltid förhålla sig till det omgivande maktsystemet, oavsett om det är religion, politik eller marknadskrafter som dominerar.


En utmattningsdepression är ett nödstopp på en lång färd i fel riktning.  Krafterna är uttömda. Så länge sömnen är god och tillräcklig har man ett bra skydd. När sömnen går på minus fungerar inte återhämtningen, batterierna laddar inte som de ska. Den utmattningsdeprimerade känner en fruktansvärd trötthet som blir kronisk.


I Japan driver sig ett stort antal människor bortom utmattningstillståndet till karoshi, plötslig vuxendöd, som innebär att man dör utarbetad, till följd av en total kroppslig kollaps. Ett uttryck för kollektiv galenskap.


En del forskare vill främst koppla processen till orsaker i arbetslivet, andra vill se den i ett vidare perspektiv. Utmattningsdepressionerna tydliggör mäktiga kulturella föreställningar.


För den som drabbas, tar sig tid att begrunda saken och vill bevara sin hälsa, är tillståndet en nästan tvingande möjlighet att omvärdera villkoren och målen i livet.


Kapten över sin dag?



Vi har alla våra begränsningar.


Det finns fångar som lyckats leva meningsfulla liv trots att de var fängslade i årtionden. Hur lyckades de med det? Nelson Mandela är ett exempel. Han kände att han också i fängelset var kapten över sin själ, och det gav honom styrka.  Utan tvekan kan människors villkor vara fruktansvärda. Och utan tvekan är vansinnet ofta kollektivt vedertaget.


Men hur lyckas människor trivas, känna glädje och kärlek, och må bra, trots allt, i sin vardag? Hur lyckas vi vara kaptener över vår dag? 


Det är en utmaning och konst att bevara sin hälsa och må bra för de flesta. En förklaring till den ökade psykiska ohälsan kan vara att den verkliga makten över ens dag har minskat.


Hur kan jag leva väl i den tid vi lever i nu? Vissa personer hittar en bra balans. 


Hur gör de?


Att leva väl med begränsade resurser är värt respekt.  En livsbejakande man berättade för mig att han oftast fokuserade på det som verkligen intresserade honom och i övrigt stängde yttervärlden ute. På så vis bevarade han sitt välbefinnande. Han hade också förmågan att fokusera på de insatser som gav positiva resultat och låta bli att slösa sin energi på annat. Att ta vara på det man har är extra viktigt i tider med begränsade resurser. Kanske är det inte genom att få det bättre utan genom att ta vara på det man har och vad man är bättre - som välbefinnande kan uppnås för de flesta av oss idag?  Att bygga upp och dela med sig av kunskap om sådant som gör oss glada och harmoniska just idag är ett trevligt arbete.




Vill man  positionsbestämma sig före och efter man blir DD är det en fördel. Likaså om man beskriver situationen man befinner sig i utförligt, vad som är bra och vad som är dåligt.


Lösningar som fungerar i en viss situation för vissa människor kan kanske vara till nytta för andra?


Genom att ägna tid åt sådant som känns meningsfullt kan levnadskonst utvecklas. 


Vem vi är, social status, namn och adress är inget man behöver uppge när man delar med sig av sina efrarnehter.


Primärt fokus är erfarenheter av fina stunder, bra dagar och återhämtning. De råvaror vi har tillgång till bestäms i hög grad av vilken situation vi befinner oss i. Karriärist. Fånge. Pensionär. Förälskad. Miljardär. Studerande. Lönearbetare. Sjukskriven. Bohem. Nyskild. Handikappad. Grubblare.  WHATEVER.


Det intressanta är hur vi tar vara på situationen vi befinner oss i. Om detta inte går.  Hur tar vi oss ur en sjukdomsframkallande situation och hamnar i en som tillåter oss att må bra?


En viss vardagsmakt och ledig tid är nödvändiga förutsättningar.


"Livet är som en påse, tomt och innehållslöst, såvida man inte fyller det med något", sa Hans Alfredsson. 


Frågan är: hur kan jag ta väl vara på min dag?

Förutsättningen för att vara dagsdesigner är att man har dagar  man själv  bestämmer över och ger ett sådant innehåll att man lägger sig nöjd på kvällen. Efter att i 30 dagar, inte nödvändigtvis i rad,  ha levt så kan dagsinnehållet vara en del i ens livsstil. Belöningar i välbefinnande märks snabbt. Även immunförsvaret reagerar omgående när vi ägnar oss åt något som vi tycker är meningsfullt.


I det moderna samhället är problemet för de flesta överstimulans.


Skola, arbete, internet, bildskärmar och belysning dygnet om, inomhusvistelse och  många inbillade valmöjligheter med oklara konsekvenser innebär att det för den utbrände gäller att begränsa intrycken. Fokusera på det som gör gott. Som dagsdesigner kan vi prova oss fram till vad som passar oss och i vilken mängd.


Å ena sidan är vi unika och måste hitta vår "grej" å andra sidan är vi alla varelser med samma biologiska basbehov.




Markus Torgeby valde att minska antalet oönskade input till ett minimum och bo i Jämtland i en kåta för att hitta sig själv, för att inte bli distraherad av utifrånkommande prestationskrav och sådant han egentligen tyckte var oviktigt.


Han ägnade sig åt sådant som verkligen var viktigt för honom och njöt av livet. Naturen och löpning är hans "grej", och han blev klar över vad som inte är viktigt under sina fyra år med en frihet som för många, inklusive mig, är en lyx.


Han gjorde knappt av med några pengar dessa år och hade massor av ledig tid. Marcus har skaffat  fru och tre barn och tycks ha hittat ett sätt att försörja sig som författare, föreläsare och tränare där han kan leva som en ovanligt fri och uppriktig människa. Något som få människor kan när de försöker svara upp mot det moderna arbetslivets krav.



Är man utmattad gäller det att minska kraven och börja om med det enkla.


"Det är lätt att bli lycklig", påstod Albert Einstein, "hitta något att intressera dig för. Och ägna dig åt det."


Bristen på nöjdhet är utmärkande  för vår tid.

Det är svårt för människor att tillåta sig vara nöjda med något enkelt.


Men ju enklare "grejen" är som gör oss nöjda ju bättre fungerar den som glädjekälla. Och nöjdheten kan inte vara fejkad. Inget falskt positivt tänkande, det måste vara på riktigt, annars laddas inte batterierna.




Man själv, och omgivningen, behöver förstå att man aldrig kan eller bör försöka komma tillbaka till den vardag som gjorde en sjuk.


Återhämtningen måste få ta sin tid. Alternativet är att man blir värre däran än man varit.



Ger ditt  grundprogram som DD ett ökat välbefinnande under 30 dagar kan du stoppa in ytterliggare en enkel sak som bidrar till välbefinnande och se vad detta tillskott resulterar i. Tar man en sak i taget och utvärderar vad det ger efter en månad har man mer koll på läget än om man stoppar in fler aktiviteter.


Exempel på enkla  saker:


* Goda möten

* Läsning

* Simma ( för att njuta, inte prestera)


Gör man för mycket och märker detta i de dagliga självskattningarna som i så fall försämras  minskar man till en aktivitetsnivån man mår bra av.


Efter 90 dagar som DD med ett självskattat välbefinnande på 6 eller mer på skalan har man troligtvis etablerat en livsstil som innebär att  återhämtningen fungerar. Detta märker man på att sömnen fungerar och att man för det mesta mår bra.


Men detta välbefinnande är ömtåligt.


Och en återgång till det liv som levdes före utmattningstillståndet brukar inom kort leda till en ny utmattning.


Vanligtvis uppstår en stressallergi, man tål helt enkelt inte stressorerna, man har blivit mycket stresskänsligare, och det är bra, för tempot måste sänkas och en ny livsstil etableras med sunda vanor.


Vad man mår bra av och vad man mår dåligt av kan man uppmärksamma i en dagbok, också kanske man kan ägna mer av sin tid åt sådant man mår bra av.


Utomhusvistelse motverkar stress


Att skriva dagbok om negativa känslor kan göra oss gladare. 


Skrivande kan också skapa ro och översikt, en känsla av egenmakt.

 

Hjärnaktiviteten som är länkad till de negativa känslorna minskar när vi skriver. Att skriva om vad som gör oss glada kan också hjälpa oss fokusera på sådant vi tycker om.

Dagboksskrivande förbättrar det psykologiska välbefinnandet, minskar stressnivån och frigör högra hjärnhalvan i och med att skrivandeprocessen aktiverar den vänstra, och immunsystemet lär också förbättras.


Att skriva dagbok med papper och penna är enkelt, att maila sig själv är ett annat sätt att ha dagboken i molnet lätt åtkomlig.


Genom att över tid följa din energinivå, vad som kännetecknar de dagar du mår bra, sömn och annat som hör ihop med din hälsa kan du utvecklas som dagsdesigner och ägna dig mer åt sådant du mår bra av. Efter 30 dagar som DD kan du ha etablerat de rutiner du behöver för att må bra.


Vänskap betyder väldigt mycket för välbefinnandet.


Men också mycket för vår hälsa och vår överlevnad.


Sömnen gör oss inte bara friskare utan är avgörande för inlärningsförmågan.


Ofta är det bättre att sova än att öva!


Då bildas synapser som gör att hjärnan kopplar bättre..


"Ett bra sätt att motverka stress är att se till att öka kroppens eget ”lugn och ro-hormon” oxitycin. Att klappa en hund, gå på massage, meditera, ligga i ett varmt bad och ha sex är bara några exempel på oxitycin-höjare."